Pärlan

Nu har jag tillslut läst ut min andra Bergenbok. Känns som det tagit himla lång tid, men då jag trots allt inte haft tid alls att läsa i veckan så flitet har nog varit rätt okej ändå. So about the book. I ärlighetens namn plockade jag boken p.g.a. författaren, något som inte alls låg till grund i tidigare läsupplevelser. Istället är det snarare så att jag främst känner till henne genom hennes äktenskap med en medlem av ett visst band (no further explanation needed) och delvis genom hennes youtube-kanal. Jag erkänner detta och jag erkänner att jag var nyfiken på denna bok, som var hennes debutroman. And so, jag började läsa.. Jag läste. Och jag läste lite till.. och 3/4 genom boken var jag grymt besviken och tyckte det mest var rent skräp. Karaktärerna var delvis okej och jag hade kunnat köpa handlingen, men den var bara inte riktigt där den skulle. Det är helt enkelt inget bra när man inser att man borde hålla med och känna för huvudkaraktären, men inte alls gör det. Tillslut, tack vare en tågförsening under fredagskvällen, så fick jag tagit mig igenom den sista biten. Tack och lov hämtade den sig då något och jag fick äntligen ryckas med i handlingen en stund. Men den slutliga bedömningen? Nej tack.