Pärlan

Intelligens i gladpack

Don't blame it on my heart, blame it on my youth...

Publicerad 2008-08-28 00:05:23 i En icke-poets tankar,

Nu jäklar närmar det sig. Klockan är för stunden 23:30 och imorgon 16:45 lyfter planet till Turkiet. Wiie:D Känns fortfarande overkligt, kommer la inte ha fattat det ens när jag kommit hem igen. Och jisses vad fort det kommer gå. Kommer vara i Sverige in an heartbeat! Men kul ska det bli iaf, och välbehövligt känns det som. Nu har man ju haft nåt att se fram emot när resten av livet är så förvirrat och tomt. Eller asså, tomt och tomt. Men det känns som att jag bara behöver något nytt. Stannar jag här kommer jag svimma av tristress! Jepp, jag är rätt bra på att åtminstonne låta dramatisk ibland. Jag vill inte ens tänka på dethär än, just nu är Turkiet allt som gäller. Man ska ju leva i nuet så:P

Måste åter berätta om den så jävla smidiga grejen jag gjorde förut när jag var som duktigast och packade för fullt. Kom plötsligt att tänka på att man kanske eventuellt borde ta med sig passet när man skulle ut och åka såhär. Så, sträckte mig efter det (För det har legat på samma plats i nån/nåra månader) Och vad händer? Jo, jag inser att det fan inte ligger där! Uhum..? Wierd.. Men men.. Ja, så det var ju bara till att sätta in sitt bästa sökar-team. Även kallat: Mig själv Och jävlar vad jag letade! Resulterade för övrigt i att jag hittade min klocka som varit borta i ett år. Trevlig överraskning, men jag menar vem fan letar egentligen i säng-skarven? Ahapp, så jag höll väl nästan på att bli lite smått galen där när jag kom fram till att det var bäst att röja så mycket som möjligt, för så bra kunde väl ändå inte ett pass vara på att leka kurragömma? Så, sagt och gjort! Hittade lite papper att slänga och.. Vad ser jag väl då? JO! Mitt pass.. I PAPPERSKORGEN! Nu måste jag väl ändå ha överträffat mig själv?! Jeez...

Maybe we'll live and learn
Maybe we'll crash and burn
Maybe you'll stay, maybe you'll leave,
maybe you'll return
Maybe another fight
Maybe we won't survive
But maybe we'll grow
We never know baby you and I

Så.. Annars då? Ja.. Inte vet jag. Förkyld som en liten idiot. Men vi vet ju alla vem vi ska skylla på XD Ahwell, jag kan allt ta det:)

Nä, nu skiter jag i dethär och överger natten för min underbara säng! (Nu en klocka fattigare) Until next time... Because you're mine, I walk the line!

Om

Min profilbild

Pärlan

Geeky, sarcastic and rude.

Till bloggens startsida

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela