Blame it on my youth
När det känns som världen snurrar för snabbt och man själv inte hinner med. Andas. Mitt i all stress som hör till när saker och till inte bara vill riktigt gå som jag vill, då är det underbart att ha en sån fin vän som Michaela att prata bort några timmar med och en underbar pojkvän som gör allt för att hjälpa. Är en lyckligt lottad tjej.
Spenderar mina dagar med att plugga och även om det ger väldigt mycket frihet och är väldigt lärorikt så börjar det blir allt mer tydligt att jag är redo för att börja jobba. Jag är så grymt jäkla taggad på att få visa vad jag kan, hela kroppen bara skriker efter det. Frågan är vem som ska ge mig en chans?
