Pärlan

Ibland är det väldigt praktiskt att ha en sambo som sover väldigt djupt så att man faktiskt kan gå upp kl 6 ock skype:a, utan att det stör. Jag har i alla fall inte hört några små gnyenden där innifrån, så det har nog gått bra! ^^ Jag fick även nöjet att sitta på balkongen och se när denna morgon trädde fram ur mörkret, så det var faktiskt väldigt trevligt. Gotta love Brazil. Känns helt galet at man snart varit här i 5 veckor kan jag lova, vart tar tiden vägen?? 127 dagar, sen är man hemma igen! På ett sätt vill man ju såklart inget hellre än att det ska gå så himla snabbt, men samtidigt springer dagarna iväg för en. Speciellt blir det nog så när man mest sitter och pluggar hela dagarna och inte alls får uppleva att man faktiskt är någon helt annanstans. Men OJ vad jag är lycklig över att behöva och sitta och exjobbsstressa i ett varmt Lajeado stället för i ett regnigt Halmstad.

 

I veckan som gått har vi, för de som inte läser min&Hannas reseblogg, alltså sorterat en hel jäkla massa sopor. En minst sagt ovanlig upplevelse, men som trots allt gått bättre än vad jag först trodde att det skulle göra. (Även om det kändes allt annat än bra när man kom hem, 8 timmar senare, i måndags..) 3 dagar kvar av sorterande, sen kan vi lägga det åt handlngarna. Just nu förbereder vi oss istället för det halvtidsseminarie som är på måndag. Då ska vi presentera vårt arbete över Skype för klassen där hemma. DET lär bli en upplevelse i sig. Vi har en rätt lång väg att gå tyvärr, innan vi är presentationsfärdiga, så helgen blir inte så värst utsvävande. Jag, Hanna och Alx fick passa på att göra sånt igårkväll istället då kvälleb bjöd på pizza och glassbuffé. Och vi klarade det på egen hand, bara det! ^^

 

Och OJ vad jag nu längtar till nästa veckas äventyr. Då jäklar!