"Det där är ingen biljett, det är ett vykort!"
Min mamma var "LEGEN... wait for it... DARY", förut. Dom hade ett sk. symöte idag, vilket i princip betyder att dom äter mat, tjötar skit och dricker vin. Låter det inte underbart så säg XD Iaf fick jag äran att hämta henne igen när de var färdiga och hon var lite.. Ja, salongsberusad.. Och så stod jag och borstade tänderna förut och frågade lite "snällt" om hon ville ha lite hjälp, men hon la sig och tyckte det var jääävligt gött. Så frågade jag henne om hon kanske inte borde ta av sig tröjan. Vad får jag för svar? "Jävlar ja, det glömde jag.. Aja.." Hon var så söt bara! Haha.
Jomensåatt.. Så intressant är mitt liv!
Annars lyckades jag paja en kamera igår. Kanske ska nämna att den inte var min. Så nu ska man behöva slänga ut pengar på att antingen fixa den eller köpa en ny. *sigh* Varför ska man vara så inåtahelvetes klantig jämt? För det är ju inte direkt första gången jag lyckas ha sönder något, måste snarare påstå att det sker dagligen. När började detta?! Och jag som hade behövt köpa en ny till mig själv. Eller en bärbar dator. Fanskapet också!
Och jag har svåra problem! Eller nåt.. Jag vet bara inte hur jag ska göra med jobbet och uppsägningen och allt! Vill ju bara säga upp mig och aldrig mer återvända. Men hur fan blir det då egentligen om det går åthelvete på utbildningen? Tänkt om jag inte får nåt jobb efter det! Vad tusan gör jag då? Då är det ju kört helt enkelt, för det finns ju inga jobb här. Men jag vill ju verkligen inte gå tillbaka dit efter Spanien och jag vill ju försöka satsa allt och gå in helhjärtat för det. Åååååh! FanFanFanFan. Varje gång det är dags att jobba mår jag bara så jävla kasst och så börjar man ifrågasätta sig själv och känna ett visst.. Hat? Uppgivenhet? Rädsla?
"Är dethär allt jag duger till?"
"Kommer jag aldrig hitta någonting som får mig att må bättre än såhär?"
"Varför är jag så jävla otacksam?"
osv osv osv.. Riktig fröjd varje gång måsta jag säga!
Haha, försökte mig på att läsa igenom det stycket jag just skrev. Vilken jävla soppa, förstår mig knappt på mina egna ord. Way to go! Måste vara förkylningen, den gör mig vrickad. "Men tanken var god sa han som va ful!" Remember? hahaha. En jäkla höjdare det! Saknar ta mig tusan den helgen och jag undrar när det blir en sån igen! Senast gick ju inte fullt så bra, men skam den som ger sig. Right? Ingen förstår vad jag pratar om...?
Dags att stämpla ut! XOXO
Jomensåatt.. Så intressant är mitt liv!
Annars lyckades jag paja en kamera igår. Kanske ska nämna att den inte var min. Så nu ska man behöva slänga ut pengar på att antingen fixa den eller köpa en ny. *sigh* Varför ska man vara så inåtahelvetes klantig jämt? För det är ju inte direkt första gången jag lyckas ha sönder något, måste snarare påstå att det sker dagligen. När började detta?! Och jag som hade behövt köpa en ny till mig själv. Eller en bärbar dator. Fanskapet också!
Och jag har svåra problem! Eller nåt.. Jag vet bara inte hur jag ska göra med jobbet och uppsägningen och allt! Vill ju bara säga upp mig och aldrig mer återvända. Men hur fan blir det då egentligen om det går åthelvete på utbildningen? Tänkt om jag inte får nåt jobb efter det! Vad tusan gör jag då? Då är det ju kört helt enkelt, för det finns ju inga jobb här. Men jag vill ju verkligen inte gå tillbaka dit efter Spanien och jag vill ju försöka satsa allt och gå in helhjärtat för det. Åååååh! FanFanFanFan. Varje gång det är dags att jobba mår jag bara så jävla kasst och så börjar man ifrågasätta sig själv och känna ett visst.. Hat? Uppgivenhet? Rädsla?
"Är dethär allt jag duger till?"
"Kommer jag aldrig hitta någonting som får mig att må bättre än såhär?"
"Varför är jag så jävla otacksam?"
osv osv osv.. Riktig fröjd varje gång måsta jag säga!
Haha, försökte mig på att läsa igenom det stycket jag just skrev. Vilken jävla soppa, förstår mig knappt på mina egna ord. Way to go! Måste vara förkylningen, den gör mig vrickad. "Men tanken var god sa han som va ful!" Remember? hahaha. En jäkla höjdare det! Saknar ta mig tusan den helgen och jag undrar när det blir en sån igen! Senast gick ju inte fullt så bra, men skam den som ger sig. Right? Ingen förstår vad jag pratar om...?
Dags att stämpla ut! XOXO
